Äventyr på två hjul
Dagen har rent ut sagt varit perfekt, från början till slut. Det var roligt att få se andra sidor av ön och att vi gjorde det genom att hyra en moped ångrar jag inte för en sekund. Väldigt smidigt och framförallt billigt! Det var även bra att vi fick vila våra något brända kroppar från solen några timmar.
Imorgon är tanken att vi bara ska ta det lugnt vid havet med var sin bok i hand.
Hoppas att ni har det bra där hemma i snöyran.
Kram /H
Gårdagens middag och röda näsor
Här är två bilder från restaurangen vi åt på igår, även den med live-musik. Anledningen till att jag inte skrivit på ett tag är att vi inte har gjort så mycket mer än tagit det lugnt och legat på stranden och bättrat på brännan. På tal om solbränna har vi bränt oss lite, men inte så farligt.
Vi är på Koh Chang!
Nu är vi på Koh Chang där vi under de närmaste dagarna kommer att bo i denna bungalow som ligger nästan precis vid havet, bara cirka 50 meter ifrån. Det är rent och fint och jag tvivlar inte på att vi kommer att trivas. Dessutom är det verkligen en paradisstrand vi har utanför fönstret, med vit sand och turkost vatten!
För att komma hit gick vi upp väldigt tidigt imorse, åt frukost och packade ner de sista sakerna och begav oss sedan till bussterminalen i Ekkamai via skytrain. Det var väldigt smidigt förutom att vi behövde bära upp våra tunga resväskor för flera jobbiga trappor. Vi satt sedan på bussen i cirka fem timmar, bytte till minibuss/tuctuc i Trat som tog oss till färjeläget lite längre bort och åkte sedan färja över till Koh Chang där ännu en tuctuc väntade som tog oss till hotellet. Eller ja, nästan i alla fall. När vi kom fram väntade nämligen en promenad som nästintill liknade ett fystest då vi under 20 minuter släpade/bar vår packning genom strandens djupa sand. Jag kan tala om för er att det inte var det minsta roligt. Jag var både svettig och illamående när vi äntligen kom fram till resorten. Men nu är allt bra och vi har kommit till rätta vilket är skönt.
Imorgon väntar en riktig slappdag med sol, bad och njutning.
Ha det bra,
Hanna
Ps. Vi har wifi-anslutning i lobbyn så både jag och Rebecka kommer att uppdatera så ofta vi kan och har lust!
Chatuchak
Idag har vi gått runt på marknaden hela dagen och både jag och Rebecka fyndade en hel del för nästan inga pengar alls. Det är det bästa med Thailand, allt är så himla billigt! Vi var även på apoteket och köpte salva till myggbetten som i nuläget ser ut som någon form av läskig hudsjukdom, haha! Jag hoppas verkligen att de försvinner snart för de är inte särskilt roliga att ha och göra med. Jag har dessutom åkt på en förkylning som jag troligtvis fått av den obehagligt kalla AC-värmen (rättelse:kylan) i frukostmatsalen, och att vara småsjuk är inte heller så roligt som ni kanske förstår.
Bangkok by night
Hej på er!
Här har ni gårdagens restaurang. Väldigt mysigt med alla lampor, god mat och musiken var också väldigt bra. Det var tre stycken coverband som spelade välkända låtar och den låt som var mest uppskattad var nog Ylvis "What does the fox say ". Tydligen undrar de även här vad räven egentligen säger!
Idag har vi mest hängt vid poolen på hotellet då vi av säkerhetsskäl inte vågat oss ut på gatorna. Just nu är det ganska oroligt i centrala Bangkok så vi kom fram till att det var bäst att hålla oss så långt borta som möjligt. Vi ville inte direkt riskera att bli omringade av ett demonstrationståg på 12000 personer. (!!) Men nu på kvällen smet vi ut en stund för att hitta något nytt ställe att äta på och vi fann ett bra några hundra meter från vårt hotell som föll oss i smaken. Trots omständigheterna har vi det faktiskt väldigt bra och har än så länge inte stött på några som helst problem, om man då inte räknar våra sjuttioelva myggbett på benen. Så imorgon bli det apotek-letar-jakt för fy vad det kliar! Imorgon blir det dessutom en tur till Bangkoks största marknad, Chatuchak, och troligtvis också ännu lite mer poolhäng.
Kram,
Hanna
En heldag i Bangkok
Vi började dagen med att åka skytrain till Saphan Taksin där vi bytte till longtail-båt och åkte ut till Grand Palace, bangkoks största tempel. Väl där fick vi reda på att det var stängt i två timmar framåt och visste då inte vad vi skulle hitta på. Vi blev då erbjudna en tuctuc-resa runt till olika tempel under tiden vi väntade på att palatset skulle öppna. Denna resa kostade oss endast 20 baht! Kanon tyckte vi! Under denna lilla utflykt besökte vi Big Buddha, en turistinformationsbyrå och The Golden Palace vilket var roligt att hinna med att se då vi inte tänkt vara i Bangkok tillräckligt länge för att hinna besöka dessa platser. Kan tala om att det finns så himla många fantastiska byggnader här och att thailändarna verkligen är så himla genuint trevliga. Vi fick bland annat (och på tal om ingenting) frågan "Where are you from?" ganska många gånger under dagen, jag tror att jag räknade till sex gånger, och alltid uppföljt av kommentaren "Aaah Stockhoolm!". Uppenbarligen tror människorna här att Sverige endast har en stad och att det är kallt året om, haha!
När solen började gå ner och vi hade sett allt vi ville se tog vi båten tillbaka för att sedan ta skytrain till bussterminalen en bit bortanför vårt hotell. Väl där köpte vi bussbiljetter till vår nästa destination, Koh Chang, som vi åker till tidigt på söndag. Vi råkade även springa på bangkoks kanske mysigaste restaurang där vi satte oss till bords och åt och drack gott till tonerna av livemusik. Men det får ni se i nästa inlägg!
Lämnar er med en cliffhanger.
Godnatt från Bangkok!
Snabbt hej från hotell i Bangkok
Hej alla oroliga där hemma!
Vi sitter just nu på vårt hotellrum i Bangkok och tar det lugnt efter en middag på hotellets restaurang. Resan har gått över förväntan bra, både flyg och taxi har fungerat utan problem och vi har tillsammans försökt klura ut vad thailändarna säger när de tror att de talar engelska. Dock i många fall utan framgång. Trots att vi åkt genom bangkoks gator och torg har vi inte sett glimten av några demonstranter och det verkar över lag väldigt lugnt i staden. Vi har dock hört talas om några oroväckande incidenter som under de senaste dagarna inträffat under nattetid så vi har inte riktigt vågat oss ut på gatorna för att se oss omkring än eftersom vi anlände ganska sent på eftermiddagen. Imorgon ska vi dock inte sitta inne utan vi har tänkt hinna med några utflyktsmål som vi sedan länge planerat - självklart då i dagsljus. Jag måste medge att det var en smärre chock att gå från minusgrader och snö till stark sol och 30 grader i skuggan. Snacka om kontraster!
Nu ska vi snart gå och lägga oss men först ska jag försöka få tag på min familj. Inte alltid lätt med 6 timmars tidsskillnad.
Hörs imorgon,
Kramar!
Imorgon åker vi!
Throwback - Spanien, sommaren 2012
Brunch, baby!
2013 - Studentens år
Nu är det jul igen
Denna helg bestämde jag mig för att vara hemma och kurera mig. Ett ganska bra beslut vill jag lova, men trots att jag under natten sov cirka 14 timmar vaknade jag mer förkyld än någonsin. Just my luck. Jag hoppas verkligen att det förvinner snart och att jag blir helt frisk. Kommer knappt ihåg hur det känns.
Imorgon är det första advent och då ska vi äntligen julpynta här hemma. Det är något av det mysigaste jag vet. Dessutom börjar julkalendern imorgon och det är tillåtet att äta choklad även på vardagarna. För att öka mysfaktorn lite extra ska jag även träffa en kompis på stan över en välbehövd fika och jag har dessutom tänkt införskaffa de första julklapparna. Eller i varje fall få lite inspiration till vad man skulle kunna köpa.
Har förresten äntligen beställt en bikini och går nu mest runt och väntar på att den ska dimpa ner i brevlådan. Hoppas för guds skull att den passar, för nu är det nära!
Julmys i förtid
Wait for tomorrow, you'll be alright
Throwback - Thailand 2012
Bättre sent än aldrig
Lite mörkare, lite rödare, lite bättre
Time for some change
Trött & sentimental
Long time no see. Har noll inspiration just nu som ni kanske har märkt, eller åtminstone kunnat lista ut, då jag inte skrivit på ett tag. Har haft annat för mig och inte hunnit helt enkelt. Dessutom är jag fruktansvärt trött de få stunder jag inte har någonting för mig. Jag misstänker att jag fortfarande bär på någon typ av virus i kroppen vilket resulterar i att jag på min lediga tid inte orkar lyfta ett finger. Har dock nyligen kommit igång med träning igen vilket jag tror kan hjälpa mig att hålla mig frisk. Eller jag hoppas i varje fall på det.
I veckan besökte jag min gamla gymnasieskola då musiklärarna hade konsert. Jag har inte varit där sedan studentdagen vilket gjorde mig en aning sentimental. Att återigen gå genom korridorerna man vandrade varje dag och träffa de lärare som under tre år stöttat och hjälpt mig var en känsla jag har svårt att sätta ord på. Helst av allt hade jag efter konsertens sista låt velat sätta mig på golvet och vägrat gå hem.. för jag saknar det. Jag saknar inte hetsplugg och betygsstress utan det är de vardagliga rutinerna och den sociala biten som fattas mig. Och självfallet även en daglig dos av musik. Är dock övertygad om att jag kommer hitta denna typ av trygghet igen. Men när är det endast tiden som får avgöra.
Ledig
