Thinking out loud

       
 

Här ekar det tomt. Jag ska försöka sammanfatta de senaste veckorna för er, i korta drag. Kanske för den nyfikne, kanske mest för min egen skull.

 

Gått från heltidsjobb till heltidsjobb och jobbar numera mer än förut vilket är jättekul men även oerhört utmattande. Om jag jobbade 80-100 procent förut jobbar jag nu 110. Men vad gör det om hundra år. Så länge jag orkar är det absolut inget problem, tvärtom!  

 

Har sökt utbildning och håller alla tummar jag har på att jag kommer bli antagen. Om så är fallet börjar jag studera redan i januari!   

 

Ska flytta. Lämnar Surte och börja på ett nytt livskapitel. Mycket spännande må jag säga även om det är en aning vemodigt att lämna platsen jag spenderat nästintill hela mitt liv på.  

 

Började motionera och var ute och gick varje dag.. i en vecka.. Självdisciplin visade sig inte riktigt vara min starka sida.

 

Dragit på mig alla typer av förkylningsbaciller man kan tänka sig och de vägarar försvinna. Har därför tänkt vitaminboosta min kropp fram till årsskiftet, om inte längre. Om inte det hjälper vet jag ej vad mer man kan göra. Hoppas dock att ett övermänskligt apelsinintag inte har någon negativ effekt, det återstår att se.

 

Tog tåget till studentstaden Skövde med Linnéa som sällskap och hälsade på Rebecka som numera bor där på heltid. Myshelg deluxe! Har även hunnit träffa andra fantastiska vänner, gamla som relativt nya, fikat, varit på bio samt avnjutit tapas och vin tills klockan plötsligt visade halv två på natten.

 

Vad jag ska göra hädanefter är att jobba tills jag inte längre kan stå på benen samt försöka hitta på saker som gör det ändlösa höstmörkret snäppet ljusare.

 

Ha det bäst!


20140913

Syster Frida än en gång framför kameralinsen
 
Idag har jag bara varit hemma, druckit mängder med te och suttit i soffan till största delen av dagen. En riktig vilodag vill säga. Jag kan tala om för er att det behövdes efter gårdagen som blev fasligt lång. Jobbade nämligen ett tidigt pass och började därmed kl 7 vilket betyder att jag likt en zombie klev upp ur sängen strax efter 5 för att hinna i tid. Efter jobbet blev det stressigt då jag snabbt behövde ta mig hem för att hinna fixa mig och göra mig redo för kvällens bravader. Jag och mina fina arbetskamrater skulle nämligen ut och äta på restaurang och fira en kollega som nyligen fyllt år. Så fredagskvällen bjöd på ett par glas vin, god mat och spex tillsammans med ett underbart sällskap och med ett konstant leende på läpparna. Mycket trevlig vill jag lova!    
Imorgon har jag heller inte så mycket planerat mer än att eventuellt åka ut och handla och såklart gå och rösta(!!)
Kram på er! 
 

Sommarens sista smak

 
Sommaren börjar gå mot sitt slut. Jag måste dessvärre erkänna att kameran har legat relativt stilla till största delen av ledigheten vilket är synd, men här kommer iallafall några av de få bilder jag lyckats knäppa. Jag har haft en härlig sommar med sol, bad och härliga dagar och hoppas nu att hösten kommer bli lika härlig! 
 
Kram

Ur arkivet

 
En liten throwback i väntan på bättre tider. Förkylningstiden har officiellt börjat och här sitter jag med min förbannade snuva, Samma visa varje höst, men trots ett mindre bra fysiskt tillstånd längtar jag till svalare dagar och färgsprakande träd. Hösten är, och har alltid varit, en favoritårstid i mitt tycke och att den snart är här får mig att vilja klappa händerna som en överlycklig tvååring!
 

Chasing the sinking sun

Två bilder jag aldrig publicerade.
Vackraste systern i hela världen! 

Jag är Hanna

 

Googlar inspiration. Bilder och citat, ja allt. Vill skriva någonting djupt och publicera någonting fint, men ingenting kommer till mig. Som i allt annat jag gör har jag en gnutta prestationsångest, till och med när det kommer till att skriva ett simpelt blogginlägg som detta. Viljan att leverera på topp leder oftast till att jag inte skriver någonting alls eller att jag skriver och sedan raderar. Samma gäller även foton och som ni kanske förstått i tidigare texter har detta även präglat mina skolår - både på gott och ont.

 

Jag vill vara mer personlig här men vet inte om jag vågar. Jag ger det ett försök.

 

Mitt självförtroende är någonting jag jobbat med år efter år och jag har alltid brytt mig lite för mycket om vad andra tycker och tänker om det jag gör och tycker. Vad spelar det egentligen för roll hur de resonerar? Det är obetydligt. Jag är den jag är och kommer alltid vara och att överanalysera varenda detalj är för det mesta enbart onödigt. Det har jag lärt mig nu. Men det är svårt att tänka bort ibland.    

 

Under den senaste tiden har jag växt som person. Jag tar för mig mer och jag vågar slänga mig ut för kanten utan att riktigt veta hur långt det är till marken och i vilket tillstånd jag kommer att landa. Jag vågar ta risker. Jag har jobbat med mitt självförtroende och har, som de flesta kommenterat, gjort en väldig resa. Från att vara den tystlåtna och osäkra tjej som hellre suttit tyst och lyssnat på de andra samtala framför att slänga sig in i diskussioner till att arbeta inom yrken som kräver självmedvetenhet och stor social kompetens har jag kommit en lång bit på vägen, ja nästan i mål. Jag är inte längre samma person som jag var för några år sedan och det glädjer mig. Man skulle kunna säga att jag är en bättre version av mig själv, om man nu får lov att uttrycka sig på det viset. Jag tror på mig själv på ett sätt som jag tidigare aldrig helhjärtat gjort och jag är stark. Självklart kan jag som alla falla tillbaka, jag är ju trots allt bara människa, och känna mig obekväm och väldigt sårbar i vissa situationer men jag reser mig igen, mer medveten om vem jag är och medveten om vem jag vill vara.
Jag är Hanna.   

Insta Lately

    
 
Hej,
Inspirationen svek mig inte denna gång, däremot gjorde virusskyddet det. Men nu, mina vänner, är vi igång igen! Eller ja, jag ska åtminstone försöka, och mer än så kan man ju faktiskt inte begära. Hur är det med er då? Med mig är det iallafall bra. Det har varit påsk vilket innebar godis till frukost, middag, lunch. Det har varit fint väder vilket resulterade i ett gäng fikatillfällen i solen med bland annat en god vän och en burk frozen yoghurt. En grillkväll med härliga tjejer har vi också lyckats klämma in däremellan. Några bilder från Alexandras födelsedagsfirande fick också ta plats här ovan i min lilla instagram-throwback, mest för att det påminner mig om min egen födelsedag som närmar sig med stormsteg, 19 maj, då smäller det! Då fyller jag vuxen och lämnar tonårslivet bakom mig. Men som tur är är jag fortfarande relativt ung och är tillåten att leva rövare ett tag till! 
 
Kram på er! 
 
 
   

Blommor i håret & galning bakom ratten

 
Här får ni en liten "sneak peek" på gårdagens galenskaper. Porträttfotografering stod på schemat och min syster stod ännu en gång framför kameran. Borde verkligen göra mer sådant här, det är ju så himla kul! Älskar att vara kreativ! 
 
Trevlig lördag på er! 

Artistic Spring

Benpass som kunde mörda, salladslunch och sedan en kaffe på det. Allt detta tillsammans med en väldigt fin och lagom knasig människa. Det, mina vänner, var min lediga tisdag i ett nötskal.  

Still alive but I'm barely breathing

Att hålla igång denna blogg visade sig vara lättare sagt än gjort. Har noll inspiration för tillfället men ska försöka ta mig tillbaka sakta men säkert. Har trots allt skrivit här till och från under hela tre år och visst hade det varit tråkigt att sluta nu. Så hädanefter kommer ni förhoppningsvis höra lite mer från mig. Hoppas att ni tycker att det är lite roligt iallafall!

 

Kram på er, mina trogna krigare 


Thailand 2014

 
Både jag och Rebecka filmade mycket under vår resa till Thailand vilket tillslut resulterade i en väldigt fin video som min kära resepartner klippt ihop. Jag blir alldeles varm i kroppen varje gång jag kollar på den, vilket antalet gånger inte längre går att räkna på händernas tio fingrar. Behöver jag ens säga att jag längtar tillbaka en smula?
 

Tillbaka och med en nyhet

 
 
 
Hej på er, det var ett tag sedan!
Vi kom hem för över en vecka sedan och sedan dess har det hänt en del. För det första har jag tagit KÖRKORT! Så glad och lycklig men framförallt lättad över detta faktum. Jag gjorde teoriprovet redan i måndags vilket var väldigt nära inpå vår hemkomst och jag var därför tvungen att plugga en hel del under helgen, men det gick bra. Tror att jag aldrig i mitt liv förut varit så nervös över ett prov. Jag satt och skakade under hela testet och då det blev dags att trycka på "rätta provet"-knappen mådde jag på riktigt väldigt illa. Men trots det klarade jag teorin och på självaste Alla hjärtans dag klarade jag även uppkörningen och fick mitt efterlängtade körkort. (!!)  Jag har även träffat mina vänner en del och i fredags hade jag, förutom körkortet, också en av mina bästa vänners 20-årsdag att fira. Nu börjar vi allt bli riktigt gamla.. lite skrämmande! Haha.
 
Ha det bra, så hörs vi snart!
Kram 
 
 

Snabb lägesuppdatering innan hemresan

Vi har nu befunnit oss i Bangkok i över ett dygn. Resan hit gick lika bra och smidigt som förra gången och vi båda är i bra skick, haha! Dock sörjer vi hemresan en aning. Om cirka 15 minuter tar vi vårat pick och pack och hoppar in i en taxi som tar oss till flygplatsen. Sorgligt men sant. Samtidigt ska det bli kul att komma hem till alla er där hemma, så lite glad är jag i alla fall!
 
Nästa gång vi hörs befinner jag mig på svensk mark och förmodligen med en del bilder att visa er. (Har varit väldigt dålig på det)
 
Kram på er!
 

På återseende, Chiang Mai

Snart ska vi åka till tågstationen och sätta oss på tåget som tar oss tillbaka till Bangkok. Det vill säga att vi har en 12 timmars resa framför oss. Det är inte långt kvar av resan nu vilket är tråkigt. Jag har väldigt blandade känslor angående just hemresan då jag både tycker att det ska bli skönt att komma hem till mitt "vanliga" liv och tycker att det är fruktansvärt sorgligt att lämna detta varma paradis för ett blaskigt snökaos. Jag tror att Rebecka känner detsamma.
 
Med fullpackade resväskor säger vi nu adjö till Chiang Mai som har bjudit på så mycket. Tiger Kingdom, One day trekking och nattmarknader. Tack för den här gången, vi ses kanske igen någon gång!
 
Vi å andra sidan hörs när vi anlänt till Bangkok.
Hej så länge!
 
   

"Sweden! Not crying, laughing!"

Igår åkte vi på trekkingresa vilket började med en timmes biltur (minibuss) från hotellet. Vi var en liten grupp om åtta personer vilket var mycket trevligt. Det var vi två från Sverige, ett lite äldre par från Holland, två killar från Australien, som guiden kallade för "kangaroo's" under hela resan, och ett ungt par från Frankrike. Med oss hade vi en guide som pladdrade på ganska bra hela åkturen på hyfsat knagglig engelska och frågade ut oss om lite allt möjligt. Han lärde oss även att räkna på thailändska och siffrorna använde vi sedan i en siffersång till "Broder Jacob"-melodin. Han berättade också lite om sin kultur och om vad vi skulle tänka på inför de kommande stationerna vi skulle stanna på. Den första var elefantridning där vi två och två fick rida genom både djungel och flod i cirka 45 minuter.
 
Sedan bar det vidare upp i bergen där vi stannade till vid ett litet samhälle där det bodde ett stamfolk som livnärde sig på att väva sjalar och kläder, som var olika beroende på om man var gift eller ej, samt att odla och skörda ris. Det var spännande att se hur de levde och bodde, träffa människorna och att se hur hantverken kom till.
 

Vi vandrade en hel del under denna dag. Målet var att komma till ett vattenfall som tog oss cirka 50 minuter att nå fram till. Vägen dit var ett äventyr i sig kan man säga. Vi gick bland annat över rangliga broar ett par meter över floden. De saknade räcke på vissa ställen så det enda att förlita sig på var sin egen balansförmåga som på skakiga ben var en aning opålitlig. Jag fick lite svindel och tyckte inte alls det var roligt just då. När det gäller höjder får jag lite panik om jag inte känner att jag är helt säker, så utan säkerhetslina och med hala converse på fötterna hör jag guiden ropa "Sweden! Not crying, laughing!" från andra sidan floden. Det fick mig faktiskt att dra på smilbanden en aning. Måste dock poängtera att jag aldrig fällde en tår men mitt ogillande ansiktsuttryck talade väl för sig självt antar jag.

Vi gick även uppför och nedför berg samt upp och ned för ett flertal trappor och i värmen var det mycket jobbigare än vad man kan tänka sig.

 
Sista stoppet var "bamboo rafting" vilket var jättehäftigt! Vi satte oss fyra och fyra på flottar som tog oss nedför floden och dess många forsar. Det var lite synd att vi inte kunde ta med kameran på åkturen då det var en mycket fin miljö vi åkte genom men samtidigt skönt att lämna den i bilen då man uppskattade flodresan på ett annat sätt än om man hade sett den genom en kameralins. Till vår stora förvåning var det en man som stod vid flodkanten och förevigade vår tur, så när vi åkt färdigt kunde vi köpa fotot för 100 baht (cirka 20 kr) vilket vi såklart gjorde.
 
Slutsats: Rolig och spännande trekking som vi båda är glada över att vi hoppade på!
Kram,
Hanna
 

 


Tiger Kingdom

 

Tidigt imorse anlände vi till Chiang Mai och sitter nu vid ett bord på hotellets restaurang. Vi har tydligen hamnat på ett backpacker-hotell vilket är lite roligt. Här är det fint även om det påminner en hel del om huvudstaden. Den långa resan gick jättebra förutom att den VIP-buss vi skulle åka med från Trat till Bangkok (cirka 6 timmar) i själva verket var en liten och trång minibuss, men det gick ju det också. Annars var det inga större svårigheter att ta sig hit!

 

Innan vi åkte från Sverige hade vi kollat upp ett tigertempel i Bangkok som vi ville besöka första veckan på resan, men efter en del efterforskning insåg vi att det låg alldeles för långt bort och fick därför strunta i den planen. När vi idag anlände till Chiang Mai såg vi att det fanns en liknande turistaktivitet även här. Gissa om vi blev glada! Så idag har vi klappat och lekt med både små tigerungar och stora, nästintill fullvuxna, tigrar. Häftigt! Dock måste jag medge att jag var aningen rädd för de stora katterna och kände mig inte riktigt bekväm i deras sällskap. Men att uppleva detta var någonting alldeles extra. På tal om upplevelser ska vi imorgon vara borta hela dagen då vi bokat "One day trekking". Vi ska bland annat vandra genom djungeln, rida på och bada med elefanter, dyka genom vattenfall, paddla "bambu rafting" på floden och besöka stamfolket i bergen. Det kan man kalla äventyr va!

 

Nu ska vi snart gå och lägga oss för att orka med morgondagen.

Kram,

Hanna           


Nu lämnar vi dig, kära paradis

 

Dags att dra vidare på nya äventyr. Dags för en resa på cirka 18 timmar.

 

Vi har idag solat så mycket att jag numera ser ut som en tomat i människogestalt, vi har ätit på de restauranger vi anser varit bäst under denna vistelse, fått massage med kokosnötolja på stranden och tagit en sista tur på marknaden på White Sand beach's huvudgata. Vi stannade även till på Sabay Bar och såg på fire showen som vi redan innan kollat på cirka tvåhundrafemtiosju gånger. De är dock lika bra varje gång! Vi har även ätit pannkaka med smak av choklad och vanilj. Det ska bli tråkigt att lämna denna fina ö samtidigt som bungalow-livet börjar gå oss lite på nerverna, eller åtminstone alla djur som lever där. Det visade sig såklart att vi hade både ödlor och kackerlackor i det nya rummet också. Mysigt. Den stora skalbaggen gick dock döden till mötes.

 

Nu ska vi snart sätta oss på en buss som tar oss till Bangkok där vi byter till nattåg mot Chiang Mai. Vi hörs förhoppningsvis om någon dag eller två.

 

// Hanna 


"Vi ska gå genom åskan, min bror och jag"

 

Hej på er,

Igår besökte vi Lonely beach där vi från början tänkt bosätta oss. Vi var där hela dagen lång vilket var väldigt mysigt och fint (glömde såklart min kamera så har inga bilder, typiskt) men vi kom ändå fram till att vi gjort rätt i att åka till White Sand på direkten. Skönt att bo på samma ställe under en längre period och slippa flänga runt och dessutom finns det lite mer att göra här.

 

 Idag har vi återigen gottat oss i solen i hopp om att fånga de sista soltimmarna innan vi far vidare och ser oss omkring i den norra delen av detta fantastiska land. Den 30:e åker vi nämligen vidare till Chiang Mai för att ta reda på vad den staden har att erbjuda. Så denna dag har vi till stor del bara lapat sol, halvslumrat i skuggan i takt med vågornas brus och läst bok. Kristian Gidlunds I kroppen min är på riktigt den finaste, ärligaste och mest hjärtekrossande bok jag någonsin lagt mina ögon på. Att själv befinna sig i paradiset och samtidigt läsa om en människa vars kropp sakta med säkert tynar bort får en att uppskatta livet ännu lite mer. Jävla cancer.

 

 


"Det måste vara en råtta, hjälp!"

 
För några dagar sedan upptäckte vi (Rebecka) en stor svart insekt, troligtvis en kackerlacka, i vår bungalow. Äckligt kanske ni tycker, men vänta ni bara.. det kommer mera. 
 
Natten till igår vaknade jag av att Rebecka ruskade om mig eftersom hon hört någonting som tassade runt på golvet. Den var även bland våra plastpåsar som låg alldeles bredvid våra resväskor så det lilla odjuret hördes ganska väl. "Det måste vara en råtta. Hjälp!" Direkt efter frukosten gick vi till receptionen och bad personalen leta efter det djur som vi själva ännu inte visste vad det var, men ingen hittade någonting. Vi förstod inte hur djuren bara kunde försvinna och det är fortfarande ett mysterium, vi hade ju trots allt hört dem! Lönndörr? (Enda möjliga förklaringen) 
 
Sent igår upptäckte vi att vi även hade fått besök av inte mindre än två ödlor. (!!) Denna gången småsprang vi till receptionen för med dem hade vi ingen lust att sova. Trots att det var stängt dröjde sig en servitör kvar och han var mer en villig att hjälpa oss, vilken tur! Så mitt i natten konkade vi runt på vårt bagage, som vi även packade upp och gjorde en noggrann genomsökning av, och bytte rum - till ett utan djur. Vår nya bungalow är dessutom både nyare och fräschare så win win för Hanna och Rebecka! Nu hoppas vi att de enda djur vi får se hädanefter är hundarna och hönorna som springer runt på resorten, och kanske en och annan elefant! 
 
Kram,
Hanna 

Solnedgång och kajakpaddling

 

Idag har vi haft det bra i solen. Det blåste nästan ingenting så det har varit oerhört varmt och härligt. När det blev lite svalare hyrde vi en kajak och paddlade genom vågorna längst hela stranden, vilket är cirka 2,2 km, och tillbaka. Det kommer nog att kännas i armarna imorgon! Jag tog för en gångs skull fram kameran en stund under eftermiddagen då solen började gå ner, fantastiskt fint.

 

Nu ska vi snart gå och lägga oss då vi behöver krafter till att klara av ännu fler äventyr!

Hoppas att ni mår bra,

Hanna 


Tidigare inlägg
RSS 2.0